nu tänkte jag skriva av mig lite. Har haft en väldigt tung dag känslomässigt, jag har börjat tänka väldigt mycket. Jag har lyckats hitta svar från mitt förflutna som svider i mig. ordtrycken "sanningen svider" och "sanningen kommer alltid fram" passar perfekt just nu. Jag tänker inte gå in på detaljer för jag känner att det inte är värt det, men som sagt så har jag känt mig ledsen hela dagen idag och några dagar innan också. Så vad vore jag utan min fantastiska man? Han stöttar och finns till i både lätta och svåra stunder. Och ingen dag är den andra lik, och vissa dagar är värre än andra. Så vad har jag lärt mig idag då? Jo att mitt stora hjärta som har plats för så många personer kanske inte är så stort längre. Har haft en bomb av hat, irritation, och frustration idag. Känner att man inte får tänka så som jag gör, men min man säger att "det får du visst det" Man kan inte vara stark jämt, men jag känner att jag måste för Vanessas skull och för min mans skull. Jag orkar inte vara någon jävla crying baby längre, jag grät till och med för att jag såg lite damm på golvet och jag som städade imorse.... Ja ni som varit gravida och haft mängder med hormoner kan tänka sig hur jag haft det idag med mitt mående ;) och då menar jag inte att jag är gravid för så är inte fallet. Men nu mår jag genast mycket bättre, så vad har jag lärt mig mer av denna dag? Jo, att allt jag gör det gör jag för min familj ♥